Vad är analytisk psykologi

Analytisk Psykologi

 

Analytisk Psykologi är benämningen på C. G. Jungs lära om människans psyke och synen på människans varande i världen. Vi är kropp, själ och ande. Analytisk psykologi utmärker sig också genom att fokusera på symbolens betydelse i en individs liv. Symbolen består enligt Jung av en känd del (den åskådliga bilden, t.ex. cirkeln eller korset) och en okänd del (den oåskådliga arketypen) och fungerar därför genom sin attraktionsförmåga, numinositet, som en förmedlande länk mellan det medvetna och det omedvetna. I det jungianska psykoanalytiska arbetet kan en drömbild innehållande en sådan symbol utgöra grunden för en förståelse av en människas nuvarande omständigheter men också vara fröet till att förstå och medvetandegöra individens framtida växt och utveckling.

 

 

Målsättningen för ett jungianskt psykoanalytiskt arbete är individuation, som kan sägas vara den analytiska psykologins utvecklingspsykologiska begrepp.Jung lade stor vikt vid att förstå människans psyke som orienterat mot att utveckla sina potentialer och uppnå mening med sitt liv. För att upptäcka denna livskraft, psykiska energi eller libido som grund för utveckling behöver det skapas en livskraftig syntes genom ett samarbete mellan medvetna och omedvetna lager i en människas liv. Den kontakten och rörelsen mellan medvetna och omedvetna områden i en människas inre och yttre liv utgör den transcendenta funktionen. Den möjliggör att få syn på nya självbilder och utvecklingsmöjligheter efter att ha arbetat igenom och medvetandegjort smärtfyllda minnen och personliga komplex under loppet av ett psykoanalytiskt arbete.Jungs typologi utgör också en viktig del av den analytiska psykologin. Den bygger på att människan har en benägenhet att uppvisa olika inställningstyper introversion (inåtvändhet) och extraversion (utåtvändhet) i förhållande till oss själva i den yttre och inre verkligheten. Dessutom beskrev Jung fyra olika funktionstyper; tänkandet, kännandet, förnimmelsen och intuitionen. Det här är den analytiska psykologins dynamiska modell för hur vi människor mer eller mindre medvetet kan framstå i världen. Modellen ska ses om ständigt föränderlig under en människas hela individuationsprocess.

Jung i Sverige

 

 

Det följande är reflektioner kring frågan varför mottagandet av CG Jungs idéer sett ut som det gjort i Sverige.

 

För det första är det väl mer korrekt att tala om en brist på mottagande. Den bild jag föreslår för att förstå denna "brist" på mottagande av Jungs idéer är att se skeendet som en filtreringsprocess. Om man betraktar den dynamiska psykologin och djuppsykologin som en viss "idémassa" så kommer den till Sverige genom att passera en rad "filter". Min tes är att Jungs idéer har svårt att passera genom de svenska filtren.

 

Det första filtret består av den allmänna skepsis till nya idéer som redan finns omtalad i studier av den svenska idéhistorien. När man väl tar emot nya idéer i Sverige så går de genom ett specifikt "svenskt" filter. Detta svenska filter har i olika sammanhang karakteriseras som utpräglat "pragmatiskt" och "rationellt". Idéer och åskådningar skall vara konkret förankrade, instrumentella, ha en social prägel och gå att tillämpa i det dagliga livet. Det har gjort att innovationer inom teknik och ingenjörskonst har haft lätt att få fotfäste i Sverige – ja svenskarna har också varit föregångare på det området – medan nya idéer inom livsåskådning, abstrakt filosofi och psykologi inte har haft det så lätt. Läs mer här