Tidskriften Coniunctio ges ut av Svenska C G Jungstiftelsen
sedan år 2000. Den vill väcka nyfikenhet och intresse för
gränsområdet mellan analytisk psykologi och kultur. Utgåvor
mellan 2000 till 2012 kan du beställa här. Sedan 2013 finns
artiklar i Coniunctio att gratis ladda ner och läsa via den
här hemsidan.En konjunktion är ju det lilla ordet som
förbinder olika satser i en mening. Det lilla och som ett
resultat av både och, som förbindelse mellan motsatser.
För att åskådliggöra coniunctio kan vi tänka på barnet som
en symbol för olika, varandra motsatta aspekter,
det feminina och det maskulina.
C G Jung lånade över coniunctio-symbolen från alkemin
till djuppsykologin och i den här betydelsen pekar den på
en ständigt pågående rörelse som leder till skapande och
kreativitet. Till en födelse, till att något nytt uppstår.
I Coniunctio kan man ta del av texter och bilder som tar upp livsfrågor ur den analytiska
psykologins perspektiv, i gränsens område till andra kunskapsområden som litteratur, bild, dikt och vetenskap.
Här finns spännande artiklar, dikter och bilder från våra föreläsare och andra som vill
dela med sig av tankar, åsikter och erfarenheter av den analytiska psykologin.
Redaktör: Gunilla Midbøe
I sin essä ”Den döda modern” introducerade den kände franske psykoanalytikern André Green begreppet den döda modern. Med detta begrepp menar han den imago* som konstitueras i barnets sinne till följd av depression hos modern, vilken brutalt förvandlar ett levande objekt som varit en livgivande källa för barnet till en livlös och själlös figur. Det blir en mor som fysiskt förblir levande men som i det lilla barnets ögon är psykiskt död.
Sannsynligvis stammer Draumkvedet fra den katolske middelalderen i Norge. Kvedet er både en ballade og et visjonært dikt, og ble nedskrevet i 1840 årene. Det finnes mange versjoner, både av tekst og musikk. Den versjonen jeg har valgt er på 30 strofer og ble sannsynligvis sunget av Maren Ramskeid og nedtegnet av Landstad. Det at balladen ble nedtegnet omtrent samtidig med at folkeeventyrene ble samlet inn, må forstås i en nasjonal sammenheng. Nasjonalromantikken dominerer, og det er ikke langt tilbake til 1814 da Danmark måtte overgi Norge til Sverige.
Suzanne Gieser ger en idéhistorisk kartbild över personerna, omständigheterna och förutsättningarna för mottagandet av Jungs idéer i Sverige.
av Catarina Baldo Zagadou
Det var en gång ett land där kanske inte precis alla – fast väldigt många – levde gott i alla sina dagar. Så en dag satt det en tiggare utanför närmaste ICA-butik…
… och hon gav oss möjlighet att få syn på oss själva.
Cora har dammat av Jung, och teorin om arketyperna.
Eva Björkander Mannheimer
har forskat i religonens mångtusenåriga historia i sin artikel Gudinnans pågående inkarnation. Hon ger oss en levande överblick över den feminina principen i gudsbildens utvecklingshistoria genom de förändringar/förskjutningar som skett i kulturernas växlingar även i vår tid. Tillsammans för de två artiklarna en dialog om de ’gudomliga motpoler’ i form av den maskulina och feminina principen – både som personligt sökande och historiskt perspektiv – som vi alla bär vidare.
En historia målad och berättad av Inger Säfvestad
Kvällen är orange, nej röd, nej rosa.
Nattskogen breder ut sig oändlig åt alla håll.
Var är alla de Andra?
av Otto von Friesen
För någon tid sedan hörde en litteraturforskare av sig till mig. Han håller just på att skriva en svensk science fiction-översikt och avsåg att ta med min roman Grottan (1996) i den. Boken var en djupdykning i mitt eget just då ovanligt såriga psyke. I baksidestexten stod: “Grottan finns i vårt inre … ger en mångtydig världsbild där till och med Döden endast är porten till nya grottvindlingar”.
BUDDHISMENS SVAR PÅ GUD
Läran om trikāya (tre kroppar) – en buddhistisk teologi om det gudomliga
av Thorbjörn Carlsten, teolog och zen-lärare
En vanligt förekommande uppfattning är att buddhismen egentligen inte är någon religion eftersom man inte tror på Gud. När man sedan besöker ett buddhistiskt tempel och där möter bedjande människor, beskådar bilder av olika gudomar, lyssnar till utläggningar om andliga krafter och hinsides världar – då kan man bli minst sagt förbryllad. Men faktum är att buddhismen är ingen ateism, men ej heller teism. Vi talar hellre om ”icke-teism” eller ”bortom-teism”. Här är det gudomliga tolkat som en närvarande kraft som genomtränger allt liv och som vi alla har delaktighet i. Det finns därför många beröringspunkter mellan buddhism och den kristna medeltida mystiken.
Det första steget för livets tillblivelse är att skapa en gräns, ett membran. Detta är cellens identitet. Det definierar vad som är inuti och utanför, vad den är och vad den inte är.
Denna bild kommer från biologin. Vi vet att livet började med membran, med en gräns som skapade celler som åtskilde dem från allt annat. Dualismen är en förutsättning för livet.
Inne i denna behållare uppstår möjligheter till komplexa interaktioner med sofistikerade funktioner.
av Harri Virtanen
Brigitte Jacobs skriver på lättläst engelska om klockan som arketypisk symbol och attribut till jungfru Maria.
My research in connection with the feminine archetype has led me in recent years away from the study of ancient goddesses and to the Christian Virgin and Mother of God with all of her attributes. To these belongs the bell.
av Agnieszka Tarwid Löfström
Sofia är det grekiska ordet för vishet. På latin heter vishet Sapientia och på hebreiska Chochmat. Mitt intresse för Sofia började med en dröm jag hade på ett ganska tidigt stadium av mina studier vid Research and Training Centre in Depth Psychology According to CG Jung and Marie-Louise von Franz i Schweiz. Drömmen handlade om en kvinnlig påve, som jag mötte i Rom där jag var (fortfarande i drömmen) för att fira tacksägelsemässa över att jag tagit min Propedeuticum-examen, en mellanexamen i min utbildning till Jungiansk analytiker.
av Agnieszka Tarwid Löfström
Temat kring begreppen bära/bli buren löper genom Agnieszka Tarwid Löfströms artikel Vägen till Guds kvinnliga sida. Hon beättar om upplevelsen av att bli buren av sin häst vilket får henne att tänka på hästen som en moderssymbol där modern på liknande sätt bär på sitt barn. Vi får följa hur hon bärs av sina drömmar och med analytikerns hjälp knyter an till mormoderns minnen från andra världskrigets fasor i Polen där hon föddes. ’Bärandet’ som omvandlar och förvandlar återkommer i religionen där hon i sitt sökande efter sina rötter bakåt i tiden finner en Gud som också har en kvinnlig sida som uttryck för visheten och den skapande kraften.
”Hemma, vad är det?
Om att ha fotfäste, tappa det
och kanske hitta ett annat...”
Utdrag ur en bok om uppbrott och att söka ett hem. Ord och bilder funna
och målade av Inger Säfvestad
av Suzanne Gieser
Hur förhåller sig den inre verkligheten till den yttre? Denna i grunden religiösa eller mystiska fråga sysselsatte fysikern Wolfgang Pauli under hela hans liv. Inspirerad av sin egen jungianska drömanalys använde han drömmar i sitt utforskande av verkligheten.
Som bekant har den analytiska psykologin inte varit framträdande i den akademiska världen men nu finns spännande artiklar att ta del av om du klickar på länken nedan. Här finns några intressanta vetenskapliga artiklar som går igenom aktuell forskning både från ett teoretiskt och ett kliniskt perspektiv. Forskningsprojekten är genomförda i San Francisco, Berlin, Sao Paulo och Zürich.