DÖD-MODER-SYNDROM, TRAUMA OCH DISSOCIATION – ETT KLINISKT FALL

av Pille Varmann

I sin essä ”Den döda modern” introducerade den kände franske psykoanalytikern André Green begreppet den döda modern.  Med detta begrepp menar han den imago* som konstitueras i barnets sinne till följd av depression hos modern, vilken brutalt förvandlar ett levande objekt som varit en livgivande källa för barnet till en livlös och själlös figur. Det blir en mor som fysiskt förblir levande men som i det lilla barnets ögon är psykiskt död.

Läs artikeln

DUALISMEN I TILVÆRELSEN

En ung manns besøk i den andre verden.

En jungiansk psykologisk forståelse av balladen fra middelalderen.

av Wigdis Andresen

Sannsynligvis stammer Draumkvedet fra den katolske middelalderen i Norge.  Kvedet er både en ballade og et visjonært dikt, og ble nedskrevet i 1840 årene. Det finnes mange versjoner, både av tekst og musikk. Den versjonen jeg har valgt er på 30 strofer og ble sannsynligvis sunget av Maren Ramskeid og nedtegnet av Landstad. Det at balladen ble nedtegnet omtrent samtidig med at folkeeventyrene ble samlet inn, må forstås i en nasjonal sammenheng. Nasjonalromantikken dominerer, og det er ikke langt tilbake til 1814 da Danmark måtte overgi Norge til Sverige.

Läs artikeln

JAGUAREN, ELDEN och MÄNNISKAN

En jungiansk tolkning av en indiansk folksaga från Brasilien

av Inácio Cunha, fil dr, Jungiansk analytiker

Marie-Louise von Franz – en kort presentation

Agnieszka Tarwid Löfström

Leg psykolog, Jungiansk analytiker

En indian upptäckte att ett papegojpar hade byggt bo uppe på en brant klippa   och tog med sig sin unge svåger, Botoque, för att få hjälp att lägga beslag på fågelungarna. De tillverkade en provisorisk stege och Botoque klättrade upp, men när pojken nådde boet sade han att där bara fanns två ägg. (Sagan förtäljer inte om han ljög eller talade sanning.) Indianen befallde Botoque att ta dem och kasta ner dem, men när äggen föll ner till marken förvandlades de till stenar som skadade den äldre mannens hand. Det gjorde denne så rasande att han drog undan stegen och gick sin väg utan att förstå att fåglarna var förtrollade.

Läs artikeln

Mottagandet av C G Jungs idéer i Sverige

Suzanne Gieser ger en idéhistorisk kartbild över personerna, omständigheterna och förutsättningarna för mottagandet av Jungs idéer i Sverige.

Läs artikeln 

Tiggare i ett land utan skugga

av Catarina Baldo Zagadou

Det var en gång ett land där kanske inte precis alla – fast väldigt många – levde gott i alla sina dagar. Så en dag satt det en tiggare utanför närmaste ICA-butik…

… och hon gav oss möjlighet att få syn på oss själva.

Cora har dammat av Jung, och teorin om arketyperna.

Läs artikeln

Gudinnans pågående inkarnation

Eva Björkander Mannheimer

har forskat i religonens mångtusenåriga historia i sin artikel Gudinnans pågående inkarnation. Hon ger oss en levande överblick över den feminina principen i gudsbildens utvecklingshistoria genom de förändringar/förskjutningar som skett i kulturernas växlingar även i vår tid. Tillsammans för de två artiklarna en dialog om de ’gudomliga motpoler’ i form av den maskulina och feminina principen – både som personligt sökande och historiskt perspektiv – som vi alla bär vidare.

Läs artikeln

Flyga vilse i Nattskogen

En historia målad och berättad av Inger Säfvestad

Kvällen är orange, nej röd, nej rosa.

Nattskogen breder ut sig oändlig åt alla håll.

Var är alla de Andra?

Läs artikeln

Recension av Coniunctio i Dast Magazine 

av Otto von Friesen

För någon tid sedan hörde en litteraturforskare av sig till mig. Han håller just på att skriva en svensk science fiction-översikt och avsåg att ta med min roman Grottan (1996) i den. Boken var en djupdykning i mitt eget just då ovanligt såriga psyke. I baksidestexten stod: “Grottan finns i vårt inre … ger en mångtydig världsbild där till och med Döden endast är porten till nya grottvindlingar”.

Läs artikeln  -  Länk extern sida

BUDDHISMENS SVAR PÅ GUD

Läran om trikāya (tre kroppar) – en buddhistisk teologi om det gudomliga

av Thorbjörn Carlsten, teolog och zen-lärare

En vanligt förekommande uppfattning är att buddhismen egentligen inte är någon religion eftersom man inte tror på Gud. När man sedan besöker ett buddhistiskt tempel och där möter bedjande människor, beskådar bilder av olika gudomar, lyssnar till utläggningar om andliga krafter och hinsides världar – då kan man bli minst sagt förbryllad. Men faktum är att buddhismen är ingen ateism, men ej heller teism. Vi talar hellre om ”icke-teism” eller ”bortom-teism”. Här är det gudomliga tolkat som en närvarande kraft som genomtränger allt liv och som vi alla har delaktighet i. Det finns därför många beröringspunkter mellan buddhism och den kristna medeltida mystiken.

Läs artikeln

SER VI EN MEDVETANDEHÖJNING I VÅR TID?

av Suzanne Gieser

Det första steget för livets tillblivelse är att skapa en gräns, ett membran. Detta är cellens identitet. Det definierar vad som är inuti och utanför, vad den är och vad den inte är.

Denna bild kommer från biologin. Vi vet att livet började med membran, med en gräns som skapade celler som åtskilde dem från allt annat. Dualismen är en förutsättning för livet.

Inne i denna behållare uppstår möjligheter till komplexa interaktioner med sofistikerade funktioner.

Läs artikeln 

MANLIG ICKE-UTVECKLING OCH ONDARTAD NARCISSISM

av Harri Virtanen

Hur ska vi förstå ondska, hat och aggression, eller förklara hur likartade psykiska strukturer i ett fall kan leda till destruktion och i ett annat till kreation? Vår psykiska utveckling är sällan eller aldrig fullkomlig och upptakten till grava störningar i den står ofta att finna i våra tidiga relationer. Den här artikeln diskuterar stagnerad manlig utveckling, dödsdrift, skugga och narcissism i relation till i Anders Behring Breivik och Steve Jobs.

Läs artikeln

Klockor - Bells

Brigitte Jacobs skriver på lättläst engelska om klockan som arketypisk symbol och attribut till jungfru Maria.

My research in connection with the feminine archetype has led me in recent years away from the study of ancient goddesses and to the Christian Virgin and Mother of God with all of her attributes.   To these belongs the bell.

Läs artikeln 

Sofia Guds Vishet

av Agnieszka Tarwid Löfström

Sofia är det grekiska ordet för vishet. På latin heter vishet Sapientia och på hebreiska Chochmat. Mitt intresse för Sofia började med en dröm jag hade på ett ganska tidigt stadium av mina studier vid Research and Training Centre in Depth Psychology According to CG Jung and Marie-Louise von Franz i Schweiz. Drömmen handlade om en kvinnlig påve, som jag mötte i Rom där jag var (fortfarande i drömmen) för att fira tacksägelsemässa över att jag tagit min Propedeuticum-examen, en mellanexamen i min utbildning till Jungiansk analytiker.

Läs artikeln

Bara Buren 

av Agnieszka Tarwid Löfström

Temat kring begreppen bära/bli buren löper genom Agnieszka Tarwid Löfströms artikel Vägen till Guds kvinnliga sida. Hon beättar om upplevelsen av att bli buren av sin häst vilket får henne att tänka på hästen som en moderssymbol där modern på liknande sätt bär på sitt barn. Vi får följa hur hon bärs av sina drömmar och med analytikerns hjälp knyter an till mormoderns minnen från andra världskrigets fasor i Polen där hon föddes. ’Bärandet’ som omvandlar och förvandlar återkommer i religionen där hon i sitt sökande efter sina rötter bakåt i tiden finner en Gud som också har en kvinnlig sida som uttryck för visheten och den skapande kraften.

Läs artikeln

Hemma

”Hemma, vad är det?

Om att ha fotfäste, tappa det

och kanske hitta ett annat...”

Utdrag ur en bok om uppbrott och att söka ett hem. Ord och bilder funna

och målade av Inger Säfvestad

Läs artikeln

Drömmar gav fysikern svar om verkligheten

av Suzanne Gieser

Hur förhåller sig den inre verkligheten till den yttre? Denna i grunden religiösa eller mystiska fråga sysselsatte fysikern Wolfgang Pauli under hela hans liv. Inspirerad av sin egen jungianska drömanalys använde han drömmar i sitt utforskande av verkligheten.

Läs artikeln